Torsdag 12/3 2026

VG debatt - inlägg sedan 12/3 kl 0.00


Lennart Odhström, Las Palmas, Spanien - torsdag 12 mars 2026 kl 10.54
Potter förlänger med landslaget, bra. Frågan är vad Hamberg gör, ska han också förlänga? I så fall inte bra.

Bo Andersson, Örnsköldsvik - torsdag 12 mars 2026 kl 11.35
Den enda info om Hambergs landslagsuppdrag hittade jag i Folkbladet: Landslagsuppdraget fortsätter han med under vårens playoff-matcher och eventuellt VM-slutspel.

Det här VM-slutspelet, utspritt över hela Nordamerika, känns som ett stort fiasko (även om jag vet att när det väl rullar på blir det roligt). Så kanske ännu en anledning till att det inte är hela världen om Sverige inte kvalar in. Tror att IFE i det skick vi är, behöver 100% fysisk och mental närvaro från coacherna.


Bo Andersson, Örnsköldsvik - torsdag 12 mars 2026 kl 11.43
Landslaget spelar sex Nations League-matcher i den för oss nedflyttningshotade så känsliga perioden sep-nov, så det vore katastrof om Hamberg också förlänger.

Bertil Lindh, Trollhättan - torsdag 12 mars 2026 kl 11.55
Min dröm just nu är att IFE spelar som Bodö Glimt. Kommer detta att ske?

Mattias Palm, Fristad - torsdag 12 mars 2026 kl 13.37
Apropå Bodø/Glimt:

Jag läste ett (ganska långt) inlägg av Växjö DFF:s tränare på FB. Kopierade det och tänkte delge den intresserade, vad han (Olof) kommit fram till. Inlägget berör gemensamma drag mellan klubbarna Bodø/Glimt och Mjällby AIF. (Jag gillar själv speciellt det han skriver om färgerna på de bägge lagen).

”Jag har inför ett föreläsningsuppdrag nördat ned mig i framgångssagorna FK Bodø/Glimt och Mjällby AIF. Föga överraskande så finns det en hel del gemensamma drag, som bör vara intressanta för vilken idrottsorganisation som helst att titta närmare på. Här kommer nio punkter (förutom den uppenbara tionde punkten, att bägge klubbarna spelar i gulsvart) som karaktäriserat bägge lagens osannolika framgångsresor:

1. Allt började med en kris. Även om det är en välspridd myt att ”kris” och ”möjlighet” skulle ha samma tecken på kinesiska, så går det att göra något bra av en motgång. 2009 var Bodø/Glimt nära att gå i konkurs och 2016 höll Mjällby på att åka ur division ett. I bägge fallen startade (eller snarare framtvingades) välbehövliga förändringsresor som lade grunden för de framgångar vi ser idag. I Bodø/Glimts fall följde år av ekonomiskt stålbad, där fokus lades på att stärka den egna akademin, och i Mjällbys fall följde en väldigt pragmatisk och krass syn på sin ekonomiska tillvaro, där de numer alltid budgeterar för ”att det ska gå åt helvete” så att de är mycket bättre rustade vid en ny sportslig härdsmälta.

2. Ett långsiktigt strategiskt arbete. Bägge klubbarna har följt varsin strategisk plan i över tio års tid. I Bodø/Glimt råder ett omvittnat kompromisslöst prestationsfokus igenom hela föreningen. Vinst eller förlust i det korta perspektivet spelar mindre roll. Det är matchplanen, utförandet och utvecklingen av spelsättet som står i fokus. Mjällby, med ordförande Magnus Emeus i spetsen (Emeus var ordförande från 2015 till 2025), har följt en plan kraftigt inspirerad av Kaizen-filosofin, en filosofi som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin som i korta drag går ut på ständiga stegvisa förbättringar (snarare än stora radikala reformer) i alla led av en organisation. Varje del av klubben, från vaktmästarna till tränarstaben, har tre-fyra nyckeltal som de utvärderas på varje år och där det alltid gäller att bli bättre än fjolåret.

3. Kallar sig inte längre säljande klubbar. Spelarförsäljningar har varit en solklar del i framgångsreceptet men nu ligger inte längre fokus vid att sälja fotbollsspelare i samma utsträckning. I somras valde Mjällby den obekväma vägen och sade nej till ett antal spelare som ville lämna, allt för att ge sig själva chansen att ta klubbens historiska första SM-guld. I och med framgångarna har det blivit allt dyrare att köpa spelare från Mjällby AIF, samtidigt som att man idag lockar spelare på ett helt annat sätt än förut. I Bodø/Glimt har varenda spelarförsäljning lett till återinvesteringar i truppen samt förbättringar av verksamheten och den dagliga driften, för såväl A-lag som akademi. Idag fokuserar de inte längre på att vara en säljande klubb utan vill aktivt minska glappet mellan deras A-lag och akademi – inte genom att försvaga A-laget utan genom att stärka akademin, inte minst med en ständigt växande personalstyrka.

4. Noggrann scouting och rekrytering. Bägge klubbarna har gjort sig kända för att se och hitta potential där många andra inte tittar. Mjällby hade tre arvoderade scouter på lönelistan när flera av de allsvenska konkurrenterna inte hade en enda. Bodø/Glimt värvar sällan ”färdiga” fotbollsspelare utan spelare som kan utvecklas i deras spelmodell. Spelarna, som inte sällan av andra anses vara ”skadat gods”, har alltid någon spetsegenskap, som de ser till att maximera i tydliga skräddarsydda roller.

5. Vikten av lokal förankring. Bägge klubbarna har uttryckt vikten av att ha spelare från närområdet i A-laget. Spelare från Nordnorge respektive Listerlandet ska kunna drömma om att gå hela vägen inom den egna föreningen, något som båda lyckats med flera gånger om.

6. Den demo-/geografiska särprägeln. Bägge klubbarna ligger på omvittnat små platser. I Bodø, nio mil norr om polcirkeln, bor ca 40 000 personer och Hällevik (orten i Sölvesborgs kommun där Mjällby huserar) är hem för ca 14 000 personer – långt från storstädernas och storklubbarnas brus, insyn och krav. Här har verksamheten kunnat utvecklas i lugn och ro.

7. En tydlig spelmodell/identitet. I Bodø/Glimt sitter 4-3-3 hårt i väggarna. Flera som jobbar i föreningen har också spelat i föreningen. Kontinuiteten i spelsättet gör coachingen effektiv och acklimatiseringen för nya spelare enkel. De anpassar sig inte efter spelarnas egenskaper utan ser till att rekrytera spelare som passar i spelsättet. I Mjällby är det väldokumenterat vilken ”impact” Dr. Karl Marius Aksum (assisterande tränare i fjol, huvudtränare i år) haft. Norrmannen har doktorerat sig fram till ”det bästa spelsättet som finns” och Mjällbys karaktäristiska 3-4-3 implementerades redan inför säsongen 2024. Gemensamt för bägge arbetssätten är vikten av kollektiv samhandling, att göra saker tillsammans på ett synkroniserat sätt. Det är arbetssätt som bygger på ett starkt kollektiv, inte på individuellt starka spelare (även om det förstås dräller av duktiga fotbollsspelare i bägge lagen). Arbetskraven offensivt och defensivt, och att ha en kapacitet som krävs för det hårda arbetet, lägger grunden. Det är ingen slump att Bodø/Glimt är att av lagen som springer och sprintar mest i Europa.

8. En tillåtande men krävande miljö. Bägge klubbarna har gjort sig kända för att ha enormt stark lagsammanhållning. De ser till att spelarna trivs i klubben och att de tycker att det är roligt att gå till jobbet varje dag. Mjällby-spelarna har beskrivit hur de gick in för att ha ”det roligaste året någonsin” i fjol och hur de nästan sörjer de dagar som inte innehåller en träning. Bägge miljöerna bygger på en psykologisk trygghet, där spelarna tillåts vara sig själva men förväntas vilja utvecklas varje dag. Det är en stark kombination, när den lyckas.

9. En stark ledare/huvudtränare. Såväl Kjetil Knutsen (Bodø/Glimt) och Anders Torstensson (Mjällby) har lyfts fram som helt avgörande för respektive klubbs framgångar. Bägge tränarna beskrivs som ledarskapsgenier snarare än taktiska genier (även om fotbollskunskapen förstås är hög hos bägge). De är experter på att få sina lag att dra åt samma håll, att maximera sina tränarstaber (som ofta är mycket större i konkurrerande klubbar) och, framförallt, att se till att sin klubbs värdegrund och kultur efterlevs i vardagen varje dag.

Sammanställningen bygger framförallt på de reportage och djupdykningar fotbollsmagasinet Offside har gjort i respektive klubb. Offside besökte Bodø/Glimt i april 2022 och Mjällby i februari 2025, långt innan världens alla medier ville göra samma sak.”


Jan Artursson, Borås - torsdag 12 mars 2026 kl 17.01
Hamberg skrev väl kontraktet att han skall vara med landslaget i kvalmatcherna och ev slutspel. Efter det är det knappast aktuellt med mer jobb för landslaget så länge han är IFEs tränare.

Erik Svensson, Göteborg - torsdag 12 mars 2026 kl 17.12
Vår nye ass Vitor Eriksson gillar 433 med de inslag som Bodö har i sitt spel. Problemet är att vi har många spelare som inte skulle klara alla maxlöpningar för att lyckas med en”Bodö”. Sedan har vi brist på ytterbackar och innermittfältet frågetecken. Däremot skulle Arber Rapp Hedlund och Hult vara klockrena. Problemet blir skador på äldre. Jag vet att Knutsen sagt om inte några är skadade eller har känningar är det för låg belastning. Bodö har dock en del äldre spelare men de har ju tränat med Knutsen många år. Rufai och Holmen skulle nog funka. Vi får se vad Hamberg Eriksson tar för väg.

Lennart Odhström, Las Palmas, Spanien - torsdag 12 mars 2026 kl 17.29
Jan>>> Hamberg skrev på samma för samma tid som Potter. Nu har Potter förlängt, jag hoppas inte Hamberg gör det.

Bo Andersson, Örnsköldsvik - torsdag 12 mars 2026 kl 18.51
Enligt BT säger Hamberg:

– Efter det så är det ingen (sic) mer, och det är viktigt att poängtera också att jag är inte anställd av förbundet i dag heller. Utan jag är en del av förberedelser som redan är gjorda, så att jag har ingen anställning på några procent hos förbundet utan jag kommer in och jobbar de dagar där det behövs. Ibland tror jag det har missuppfattats, säger Hamberg.

Mja…väldigt löst…jag är skeptisk…om han behövs både i IFE och landslaget, vad går först?


Jan Artursson, Borås - torsdag 12 mars 2026 kl 19.50
Såklart får Hamberg inte skriva på för landslaget nåt mer. Han är anställd av oss nu. Att han fick fram till VM var en deal för att inte sätta landslaget i problem. Det blir såklart inget mer med det efter VM.

Läs nya (från 12/3 kl 20.00) / dagens / äldre inlägg

Skriv inlägg!